Acceptans innebär att vara öppen och mottaglig för jobbiga och smärtsamma känslor och förnimmelser i kroppen.
En hel del lidande orsakas av att vi försöker bli av med obehagliga upplevelser som är en oundviklig del av livet. Det dubbla obehag en sådan kamp medför kan beskrivas som den ”skitiga skiten”. Under den ”skitiga skiten” finns ursprungsupplevelsen så som den är – ren skit väger mindre än skitig. Ren skit kan göras begriplig och behandlas med compassion.
Acceptans är att tvätta bort den skitiga skiten och se den rena för vad den är. Har vi gjort allt vi kunnat återstår det som är utanför vår kontroll. Acceptans ska alltså inte förstås som resignation, att ge upp eller att härda ut och bita ihop. Det är heller inte att tvinga sig själv att tänka positivt och gilla läget.
Acceptans är helt enkelt att ge upplevelsemässig plats åt alla tankar, känslor och kroppsliga förnimmelser som omständigheterna ger. Att ta emot vad livet erbjuder. Så att vi kan lägga ner kampen mot det oundvikliga eller mot oss själva och vara i det som pågår utan att döma kan fokus läggas på det som är värdefullt för oss. Smärtan kanske inte minskar, men den får mindre utrymme.