Att förstå behov och kommunicera dem

När vi inte upplever oss förstådda kan det bero på att det vi kommunicerar inte är tillräckligt tydligt. Kanske vet vi inte ens själva vad det är vi vill att andra ska förstå, eller så förlitar vi oss på tankeläsning. Det senare kan försvåra kommunikationen än mer om den andres oförmåga att läsa tankar ses som ovilja eller avvisande.

För att öka din förståelse för dig själv och samtidigt öka chansen att bli förstådd kan du börja i vardagssituationer som väcker någon form av obehag kopplat till upplevelsen av att inte bli förstådd eller att inte bli sedd eller lyssnad på.

Vad händer inuti mig nu?

Ställ frågan till dig själv när du upplever ökad anspänning, stresspåslag, obehag, irritation eller någon annan växling i känsloläge. Fundera över vilka känslor som kan ligga till grund för din reaktion och vilka behov som inte blivit tillgodosedda.

Skam handlar ofta om risk för att ”vara fel” eller inte bli förstådd.

Rädsla och oro signalerar behov av trygghet.

Sorg handlar om förlust av någonting betydelsefullt och behov av tröst.

Det kan vara något som sker nu, eller känslominnen som väckts av någonting i nuet. Ibland är det tankarna som upptäcks först.

Var särskilt uppmärksam på tankar som handlar om tolkningar, generaliseringar eller ”borde”. Flytta isåfall tillbaka fokus till det som händer här och nu.

Träna på att koppla loss känslor och tankar som ”klistras” på (hjärnan associerar blixtsnabbt) från den känsla som hör till den aktuella händelsen.

Hur ska jag uttrycka mitt behov utan att väcka försvar?

Utgå från vad som är viktigt för dig själv och vad du vill och önskar. Försök hålla budskapet enkelt och utan värdering. Det här kan även användas i dialog med dig själv.

Minska risken för tolkningar och missförstånd

Fundera över dina egna erfarenheter och förväntningar på att bli förstådd. Ställ frågan till dig själv ”hur ska jag göra mig förstådd?” om du märker anspänning som kan vara tecken på att du förbereder dig för att försvara missförstånd eller förväntar dig kritik.

Flytta perspektivet till att försöka förstå. Ofta leder ett undersökande ”mindset” till lägre anspänning och lättare kontakt med den logiska och affektreglerande delen av hjärnan.

Författare: Anneli Holmén

Auktoriserad socionom, leg hälso- och sjukvårdskurator med 17 års yrkeserfarenhet inom psykosocialt behandlingsarbete, grundutbildning (steg 1) i KBT med inriktning mot compassionfokuserad terapi, acceptance committment therapy och anknytningsteori. Författare. ”Den viktigaste utbildningen har varit alla mina patienter som bekräftat min övertygelse. Samtalsterapi hjälper på riktigt.”