Vanliga frågor om samtalsterapi

Samtalsterapi hjälper på många sätt. Pratet i sig är ett av dem, det finns ett stort värde i att sätta ord på sina inre upplevelser i en tillåtande miljö. Men även om det är genom samtal som behandlingen sker är det inte bara vanligt prat utan också en väg till konkret handling.
Förändring kan bara genomföras om man vågar närma sig det som ska förändras. Då behöver man först förstå egna och andras känslomässiga svårigheter som naturliga mänskliga reaktioner på behov som inte blivit tillgodosedda men som av någon anledning kopplas på fel, för lite eller för mycket. När någonting hindrar förändring på egen hand, eller egna försök att lösa problem inte fungerar kan man behöva förstå vad det handlar om och vägledning till andra sätt att tänka och handla. Dömande och självkritik, som ofta är ett hinder för välbefinnande, kan minska genom att det till synes obegripliga blir mer begripligt.
Träning i att stanna upp och förstå vad det är som händer kan ge dig fler valmöjligheter, det vill säga öka den mentala flexibiliteten, för att kunna prova olika sätt att tänka och agera om du fastnat i mönster som inte hjälpsamma.

Du behöver inte veta exakt vad du behöver eller orsaken till att du mår som du gör. Vi börjar med en kartläggning där jag kommer att be dig beskriva din nuvarande situation, vilka tillfällen du märker de symptom som du söker hjälp för och om det finns flera olika problem som du behöver ha hjälp med.

Terapeutiska samtal är träning i att reflektera. Det kan du sedan göra i dialog med dig själv med hjälp av olika övningar som du får med dig mellan våra träffar.
Om det behövs får du mer kunskap om känslor, affekter, hur de fungerar och hänger ihop med behov som alla människor har. Det ger en ökad känsla av sammanhang.
Andningsövningar, övningar i självmedkänsla och att se sig själv på ett icke-dömande sätt kan göras i rummet och även tränas hemma mellan samtalen.

Hemuppgifter är egentligen tips på övningar som du kan utföra i din vardag och den första brukar vara att observera dig själv när problemet visar sig. Genom uppgiften att observera får du bättre koll på vad som är svårt så att vi kan undersöka det.
Det kan också vara förslag på andra strategier och problemlösningar än de du redan använder, som du provar och ser vad som händer. Ibland är det utmanande. För svårt? Att inte klara uppgiften är aldrig ett misslyckande utan värdefull information och kanske ett steg närmare problemets kärna.
Du kommer att få med dig instruktioner om hur du kan göra och vad jag vid nästa tillfälle kommer att fråga dig om. Bara att få med sig denna hemuppgift räcker för att hjälpa dig att i nästa samtal komma ihåg vad som hände, så det är faktiskt inte hela världen om du skulle glömma att göra hemuppgiften.

Vi går under något av de första samtalen igenom vad du tycker är en rimlig målsättning. Alla som söker hjälp har individuella upplevelser av vad som utgör ett problem. En del problem kan lösas med lite kunskap och träning. Andra kan ingå i mer komplexa tillstånd, yttra sig på många sätt och har stor påverkan på flera livsområden.
Det är också olika hur mycket man vill lyfta upp och bearbeta, förändra eller ens prata om. Det är därför svårt att ge ett generellt svar på hur många samtal som behövs.
Vi utvärderar och reviderar upplägg och målsättning löpande och vid behov. Allt sker i dialog och samarbete. Du bestämmer vad du vill ha ut av mig och jag ger förslag på hur det kan genomföras.

Jag skulle vilja säga att man aldrig blir färdig. Livet är en ständig process och samtalsterapi hjälper dig att ta ut riktningen och hålla dig på vägen, att leva mer som den du vill vara, och att hjälpa dig själv tillbaka när du hamnar fel.
Du tränar in compassion som förhållningssätt, så att du kan se dig själv och andra med värme och empati. Det tar inte bort smärta eller löser alla problem men är du vän med dig själv kan du stötta dig när du behöver det som mest. Träning i att förstå vad du behöver och uttrycka det garanterar inte att du får det, men ökar chansen. Du kan inte undvika att ibland bli sårad eller missförstådd. Att kommunicera tydligt på ett respektfullt sätt gör det lättare för andra att förstå dig.

Du kan när som helst välja att inte boka fler samtal. För att du ska få ut så mycket som möjligt rekommenderar jag ändå att avslutet planeras för att vi ska kunna sammanfatta vad som uppnåtts och hur du kan fortsätta på egen hand. Många väljer också att boka något eller några uppföljningssamtal när det har gått en tid.

Det allra viktigaste, oavsett vad du får i uppgift att prova hemma eller i terapirummet, är icke-dömande och medkänsla. Dialog och återkoppling sker löpande. Är vi på rätt väg, eller ska vi ändra på riktning och fokus? Hur fungerar kontakten. Upplever du dig förstådd eller är det någonting som vi behöver gå igenom igen. Det kanske är någonting du kommit på att vi missat, eller ett nytt problem som tidigare dolts kan ha dykt upp.

Öppna frågor som ofta leder till följdfrågor som till exempel: Vad är det värsta med …? Om du inte gjorde…vad skulle kunna hända då?
Frågor om rädslor och farhågor som följer hela tankekedjan till slutet, vilket ofta handlar om något man fruktar eller så är det bara något skrämmande som aldrig har tänkts färdigt. Då kan det vara skönt att upptäcka att tankekedjan faktiskt inte ledde till någon katastrof. Eller så blir det möjligt att hitta alternativ och lösningar.
Utforskande av automatiska tankar och beteendemönster:
Ofta är det inte strukturerade tankar utan kanske kommentarer, bilder, utrop, mm som kommer automatiskt och inte alltid är något man reflekterat över. Dessa tankar kan väcka känslor eller leda till olika handlingar. Automatiska tankar brukar innehålla värdefull information om livsregler och antaganden om dig själv.
Regler för hur man ska vara och göra formas tidigt av dina erfarenheter om vad som gäller i världen och vad du kan förvänta dig av omgivningen. Ibland ställer livsreglerna till problem. Du kanske lägger mycket energi på att följa dem eller använder medvetna eller omedvetna strategier som från början varit nödvändiga, men som nu inte hjälper dig. Smärtsamma antaganden om dig själv som du fått till dig genom tidiga erfarenheter måste inte definieras i terapin. Det räcker att förstå att nuvarande strategier kan ha skapats av en anledning. Det är alltså inte något fel på dig. Alla människor har grundläggande behov och för att få dem tillgodosedda anpassar vi oss på det sätt vi kan.

Självkritik kommer ofta som automatiska tankar och har som syfte att se till att livsregler inte bryts. Övningar i att upptäcka hur och i vilka sammanhang ditt självprat (eller tankar om dig själv) uppstår och olika sätt att hjälpa dig själv när det händer.

Ett vanligt önskemål i terapi brukar vara att bli av med upplevt negativa känslor, som ångest eller nedstämdhet. När någonting ses som ett hot (vilket är vad vår överlevnadshjärna tror att det handlar om) vare sig det är signaler från kroppen eller utifrån, fokuserar vi automatiskt på det som vi vill slippa uppleva. Om hotet istället kan förstås som en naturlig mänsklig reaktion minskar nödvändigheten att bli av med det.