Anknytningsteori

Varför är anknytningen och våra barndomserfarenheter betydelsefulla?

Spädbarn har redan från början känslor som signalerar behov men behöver lära sig tolka dem genom att omsorgspersonerna uppfattar och svarar på vad barnet signerar. 

Anknytning är livsnödvändigt. Utan närhet till omsorgspersonerna överlever inte barnet. 

Barnet lär sig vad som ökar närheten och anpassar sig efter det. Om uttryck för vissa behov resulterar i avstånd måste det behovet stå tillbaka eller anpassas. 

Exempel:

Om barnet gråter och ofta blir tillrättavisat eller ignorerat kommer gråt kopplas till risk för att bli övergiven. Det behov som krockar med behovet av närhet kommer alltid i andra hand. Detta gäller inte bara gråt utan alla uttryck för behov som på något sätt skrämmer, väcker förakt, ilska eller resulterar i avvisande från omsorgspersonerna.

De beteenden som lärs in för att öka närheten till omsorgspersonerna kallas anknytningsmönster och blir sedan en mall för hur närhet skapas i relationer. 

Anknytningsteorin delar in dessa mönster i tre grupper, eller fyra om man räknar den grupp som saknar anknytningsmönster;

Trygg anknytning

Otrygg-undvikande: En person som behövt anpassa sig till omsorgspersoner där uttryck för behov inte resulterat i närhet lär sig att i relationer får man närhet genom att dra sig undan, eller undvika att uttrycka känslor.

Otrygg-ambivalent: Om omsorgspersonerna varit oförutsägbara kanske den bästa strategin för närhet varit att uttrycka behoven mycket starkt, eller att se till stt få så mycket närhet som möjligt när väl omsorgspersonen varit tillgänglig. 

Om det varit skrämmande att uttrycka sina behov kan anknytning inte vara säker oavsett strategi, vilket kan resultera i otrygg, desorganiserad anknytning utan specifikt mönster. 

Ibland kan mönstren skifta beroende på hur den vi vill knyta an till påminner om tidiga relationer. 


Det är i nära relationer som våra anknytningsmönster betyder mest. 

Anknytningsteorin kan användas för att förstå egna reaktioner i olika situationer eller svårigheter i relationer. 

Tidigt inlärda mönster för hur man får närhet blir som en mall för relationer genom livet. Men som alla inlärda beteenden kan nya läras in. 

Genom goda och trygga relationer kan en otrygg anknytning gå över till trygg. 

Compassionfokuserad terapi kan beskrivas som nyinlärning i relationen till dig själv och andra. 

När du ser dig själv med värme och omtanke och vill dig själv väl när du har det svårt skapas trygghet som gör det lättare att förstå dina behov, våga uttrycka dem och söka dig till människor som har förmåga att tillgodose dem. 


Öka medvetenheten genom att observera dig själv – tips på övningar

One Reply to “Anknytningsteori”

Comments are closed.